Antidoping

Antidopingsprogrammet är framtaget för att stödja Gymnastikförbundet,
alla medlemsföreningar, tränare och aktiva gymnaster i efterlevnaden av
gällande antidopingregler med hänvisning till Världsantidopingkoden,
framtagen av World Anti-Doping Agency (WADA). Dessa regler är lika för
alla, oavsett idrott och land.

• Gymnastikförbundets Antidopingprogram pdf, 158 kB.

Dopingkontroller är ett av idrottsrörelsens viktigaste verktyg i antidopingarbetet. Kontroller kan genomföras både i samband med tävling, träning och vid andra tillfällen, exempelvis genom hembesök. I Sverige utförs de av särskilt utbildade och legitimerade dopingkontrollfunktionärer.

Svenska idrottare kan även dopingtestas utomlands av andra länders antidopingorganisationer, internationella specialidrottsförbund (ISF) eller World Anti-Doping Agency (WADA). Dessa kontroller sker ofta utan förvarning.

Vid en dopingkontroll lämnar idrottsutövaren urin- och/eller blodprov som analyseras vid ett WADA-godkänt laboratorium.

Enligt RF:s regelverk är alla idrottsutövare skyldiga att genomgå dopingkontroll när de kallas till det.

Dispensreglerna har tillkommit för att idrottsutövare, som av medicinska skäl måste använda dopingklassade läkemedel, ska kunna utöva sin idrott. Det som avgör om en idrottsutövare behöver ansöka om en medicinsk dispens i förväg eller har rätt att ansöka i efterhand, är huruvida den omfattas av kriterierna för att vara Nationell idrottsutövare.

Idrottens dopingregler gäller globalt. Det är The World Anti-Doping Code (WADC) som är det regerverk all världens idrotter och länder ska följa. Under världsantidopingkoden finns ett antal standarder som också är tvingande regler. WADC och dess standarder motsvaras i Sverige av Idrottens Antidopingreglemente (IDR) och de föreskrifter som är kopplade till reglementet.

Alla länder och idrotter som anslutit till WADC måste också införa koden och dess standarder i sina regler och stadgar.

Det är närmast omöjligt att göra dopingkontroller utanför tävling om man inte vet var idrottaren befinner sig. Oanmälda dopingkontroller under tränings- och uppbyggnadsperioden är ett av de mest effektiva sätten att avskräcka idrottare från att använda dopingmedel och att upptäcka doping.

Kravet på vistelserapportering finns för att elitidrottsutövare ska känna trygghet i att tävla i en dopingfri miljö. Det bästa elitidrottare kan göra för att bidra i antidopingarbetet är att sköta sina vistelserapporter och därmed finnas tillgänglig för dopingkontroll.

Kravet på vistelserapportering ställs i de gemensamma dopingregler som gäller för alla idrotter och länder i form av World Anti-Doping Code (WADC) och den internationella standarden för vistelserapportering. De flesta länder och Internationella Specialidrottsförbund (ISF) har infört WADC i sina egna regelverk.

Du hittar inforamtion om vistelserapporteringssystemen i Sverige gällande individuell vistelserapportering och internationell vistelserapportering hos ADAMS.

Idrottens Antidopningsreglemente beskriver vad som är brott mot dopingreglerna, vilken bevisföring som krävs, påföljder och hur dopingärenden handläggs. Svenska bestraffningsärenden hanteras sedan den 1 juli 2007 av en särskild dopingnämnd.

Landslagsgymnaster informeras om antidopingreglerna via skriften "Välkommen till landslaget" pdf, 2 MB. samt av förbundskaptenen eller motsvarande. Det är även landslagsgymnasters eget ansvar att läsa information om antidoping på Gymnastikförbundets antidopingsida.

Idrottsutövare som gör sig skyldig till doping, eller den som hjälper en idrottsutövare att dopa sig, enligt Idrottens Antidopingreglemente (IDR) alternativt enligt Sveriges Riksidrottsförbunds (RF) stadgar. Dömande instans är Antidoping Sveriges Dopingnämnd och som åklagare fungerar Antidoping Sveriges Dopingkommission.

Domslut kan överklagas till idrottens högsta domstol i Sverige, Riksidrottsnämnden (RIN). I vissa speciella fall kan även RIN-beslut gällande doping överklagas till Court of Arbitration for Sport (CAS) som är idrottens internationella skiljedomstol.

Straff på upp till fyra års avstängning kan utdömas vid första tillfället. Vid upprepad doping kan livstidsstraff utdömas. Avstängning avser alla idrotter och under strafftiden får den dömde inte delta i någon form av organiserad idrottsverksamhet, såsom träning, tävling, uppvisning eller att utöva uppdrag.

• WADC och Antidoping Sveriges regler

Idrottarnas antidopingombud att framtagen för att hjälpa idrottare i sina antidopningsförfaranden. Tjänsten är kostnadsfri, konfidentiell, opartisk och oberoende av antidopningsorganisationer och andra idrottsförbund. Du kan kontakta ombudet med alla frågor kopplade till antidopning samt för råd om pågående antidopningsförfaranden.

Om du behöver hjälp med kunskapt kring dina rättigheter och skyldigheter enligt World Anti-Doping Code (Code), nästa steg, det stöd som finns tillgängligt för dig, eller annan vägledning i samband med antidopningsförfaranden, så finns idrottarnas antidopingombud till för att hjälpa dig.

Det är den aktives eget ansvar att se till att hen inte får i sig några otillåtna preparat enligt Svensk lagstiftning. På Antidoping Sveriges hemsida finner du alltid uppdaterad information om vad som ska gälla. Om du är osäker tar du kontakt med din tränare, förening, läkare eller förbund för rådgivning.

För att sprida kunskap om dopingreglerna och förhindra ofrivillig doping har Antidoping Sverige två kompletterande dopinglistor:

• Läkemedelssök där du enkelt ta reda på ett läkemedels dopingklassning. Observera att sökfunktionen endast innehåller läkemedel för humant bruk som är registrerade i Sverige. Det går inte att söka på kosttillskott.
• WADA:s dopinglista som utgör själva regelverket som talar om vilka substanser och metodersom är förbjudna.

Kosttillskott

Antidoping Sverige avråder från bruk av kosttillskott annat än på rent medicinska grunder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott.

Många preparat på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser som inte är specificerade på innehållsförteckningen. Enligt idrottens dopingregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. Den som befinns vara dopad riskerar alltid att bestraffas, oavsett orsak.

Alltid på egen risk

Idrottsutövare som på medicinska grunder undantagsvis har behov av kosttillskott kan minska riskerna för doping genom att välja produkter enligt sin läkares rekommendationer. När det gäller kosttillskott som saluförs på internet, i butik eller apotek är kvalitetskontrollen okänd vilket gör att man aldrig kan vara helt säker på vad produkterna innehåller. Kosttillskott brukas därför alltid på egen risk.

Särskilt varnas det för kosttillskott som utlovar ökad vikt eller styrka. Det är huvudsakligen där dopingklassade substanser hittas. De säljs ofta under rubriken "PWO" eller "prestationshöjare".